Jaja...
Sluta tjata, jag ska!
När som helst ska få tummen ur och göra ett inlägg med massa bilder =)
När som helst ska få tummen ur och göra ett inlägg med massa bilder =)
5 veckor!
Mer än lovligt sent men här kommer hon, med lite fusk ;p
http://jennysundin.blogg.se/2008/june/vilja.html
http://jennysundin.blogg.se/2008/june/vilja.html
Sommarens första grillning!
Tjejerna med sina solhattar.
Lycka och Fraise
Grillning i alla ära men det som var den absoluta höjdpunkten på hela dagen var när trädgårdsslangen plockades fram... Iskallt vatten men det gjorde ingenting.
Till och med Vilja fick följa med.
4 Veckor!
Bättre sent än aldrig... =)
Trehjulingar
Vilja!
Nu har LillFröken fått ett namn och det blir Vilja!
Hon har trots sin ringa ålder visat prov på en enorm vilja, främst på att leva så vi tycker det passar henne alldeles utmärkt =)
Hon har trots sin ringa ålder visat prov på en enorm vilja, främst på att leva så vi tycker det passar henne alldeles utmärkt =)
3 veckor!
Törnrosor
Sanna
Linna
LillFröken
Mycke hundar blir re...
Sista bilden på Lillkillen...
Det är han som ligger på Fraise.
På grund av hjärtfelet och vätskan i lungorna så sökte han sig uppåt för att lätta på trycket.
Tiken, ensam kvar...
Lyckligt ovetande om alla hemskheter där hon ligger och drömmer och viftar med alla 4 benen samtidigt =)
Det är han som ligger på Fraise.
På grund av hjärtfelet och vätskan i lungorna så sökte han sig uppåt för att lätta på trycket.
Tiken, ensam kvar...
Lyckligt ovetande om alla hemskheter där hon ligger och drömmer och viftar med alla 4 benen samtidigt =)
Och så var det bara en...
Idag klockan 13.20 fick Lillkillen en spruta och somnade in.
Igår runt 22.15 märkte jag en markant försämring med bland annat andningsuppehåll.
Jag satt och höll honom hela natten, för att han skulle ha det så bekvämt och så lätt att andas som möjligt.
Det var en lång natt men samtidigt så gick den väldigt fort för helt plötsligt så var klockan 08.00 och jag ringde till min Veterinär.
Hon kunde tyvärr inte ta emot så jag fick, återigen, åka till Djursjukhuset.
Jag fick tid ganska omgående, hos en annan veterinär än sist.
Han verkade gå igenom hanen ganska omfattande, lyssnade på både tiken och hanen, kollade munnen osv.
Det slutade med en bedömning att han borde avlivas, men utan en "riktig" förklaring eller orsak.
Vi bestämde oss dock för en sista kraftansträngning och han fick en vätskedepå i nacken och jag skulle hem och stödmata.
Jag hade redan bestämt mig för att jag ville att min veterinär skulle kika på honom ändå, innan nåt beslut, så när jag kom hem ringde jag både uppfödaren och min veterinär och jag fick komma dit en snabbis på uppfödarens tid.
Det tog inte många minuter innan hon konstaterade att Lillkillen hade rejäla blåsljud, ett rejält hjärtfel som i sin tur ledde till att lungorna blev vätskefyllda.
Han drunknade praktiskt taget innifrån...
Han hade även 1 grad lägre kroppstemp än tiken och gråvita slemhinnor.
Jag fick själv lyssna på hjärtljuden på först tiken och sen hanen och det är helt obegripligt hur fan dom kunde missa det på Djursjukhuset, 2 gånger dessutom!
Om dom tagit tempen på honom i måndags, som dom valde bort, så kanske dom hade brytt sig lite mer när dom märkte hur den låg till, om dom lagt märke till hur hans slemhinnor såg ute och sist men inte minst, om dom bara hört hans hjärtfel...
Många "om" nu men fy fan va irriterad jag är över att behöva ha känslan av att han hade kunnat slippa 2 dygns lidande om dom bara gjort sitt jobb ordentligt.
Det gör så fruktansvärt ont att veta att han haft ett helvete i 48 timmar i onödan!
Stackars liten...
Nu är han begravd och slipper lida mer.
Det känns otroligt skönt att det är över men bittert nå djävulskt att det skulle sluta så här.
Jag som inte ens namngivit dom små liven, mest för att jag trodde på en helt annan utväg för Lillfröken, som förövrigt var fullt friskt och det är absolut nåt att vara tacksam över.
Vet inte hur jag skulle klarat dagen utan världens bästa Mommo som alltid ställer upp, i vårt och torrt, och idag har det verkligen varit vått, både ute och inne...
Igår runt 22.15 märkte jag en markant försämring med bland annat andningsuppehåll.
Jag satt och höll honom hela natten, för att han skulle ha det så bekvämt och så lätt att andas som möjligt.
Det var en lång natt men samtidigt så gick den väldigt fort för helt plötsligt så var klockan 08.00 och jag ringde till min Veterinär.
Hon kunde tyvärr inte ta emot så jag fick, återigen, åka till Djursjukhuset.
Jag fick tid ganska omgående, hos en annan veterinär än sist.
Han verkade gå igenom hanen ganska omfattande, lyssnade på både tiken och hanen, kollade munnen osv.
Det slutade med en bedömning att han borde avlivas, men utan en "riktig" förklaring eller orsak.
Vi bestämde oss dock för en sista kraftansträngning och han fick en vätskedepå i nacken och jag skulle hem och stödmata.
Jag hade redan bestämt mig för att jag ville att min veterinär skulle kika på honom ändå, innan nåt beslut, så när jag kom hem ringde jag både uppfödaren och min veterinär och jag fick komma dit en snabbis på uppfödarens tid.
Det tog inte många minuter innan hon konstaterade att Lillkillen hade rejäla blåsljud, ett rejält hjärtfel som i sin tur ledde till att lungorna blev vätskefyllda.
Han drunknade praktiskt taget innifrån...
Han hade även 1 grad lägre kroppstemp än tiken och gråvita slemhinnor.
Jag fick själv lyssna på hjärtljuden på först tiken och sen hanen och det är helt obegripligt hur fan dom kunde missa det på Djursjukhuset, 2 gånger dessutom!
Om dom tagit tempen på honom i måndags, som dom valde bort, så kanske dom hade brytt sig lite mer när dom märkte hur den låg till, om dom lagt märke till hur hans slemhinnor såg ute och sist men inte minst, om dom bara hört hans hjärtfel...
Många "om" nu men fy fan va irriterad jag är över att behöva ha känslan av att han hade kunnat slippa 2 dygns lidande om dom bara gjort sitt jobb ordentligt.
Det gör så fruktansvärt ont att veta att han haft ett helvete i 48 timmar i onödan!
Stackars liten...
Nu är han begravd och slipper lida mer.
Det känns otroligt skönt att det är över men bittert nå djävulskt att det skulle sluta så här.
Jag som inte ens namngivit dom små liven, mest för att jag trodde på en helt annan utväg för Lillfröken, som förövrigt var fullt friskt och det är absolut nåt att vara tacksam över.
Vet inte hur jag skulle klarat dagen utan världens bästa Mommo som alltid ställer upp, i vårt och torrt, och idag har det verkligen varit vått, både ute och inne...
Usch...
Ja vad ska man säga, annat än usch?
Vaknade i morse och upplevde att Hanen andades väldans så fort/hårt/djupt, svårt att förklara men nåt konstigt var det.
La till det faktum att han gått upp ytterst lite i vikt under natten, nåt som han inte brukar göra + det att han verkade onöjd över lag liksom... Väldigt diffust blev det men fick en tid hos Djursjukhuset 11.20 iaf.
Lite så här i efterhand så kan jag nog känna att jag trodde nog att jag bara var "fjantig", att det nog var som det skulle men för min sinnesfrid så ville jag kolla upp.
Men så blev det inte =(
Veterinären konstaterade att han absolut andades ovanligt fort/hårt/djupt och lyssnade men hörde inget konstigt, varken lungorna eller hjärtat. Kan ju dock tillägga att hon även sa att det är jättesvårt att höra nåt även om det skulle vara nåt "fel" eftersom deras små hjärtan tickar så fort iallafall.
Det kunde vara lunginflammation, då beror det på varför han fått det och hur det sitter MEN det kunde även vara hjärtat och då finns det ju inget man kan göra...
Eftersom lunginflammation är det enda som går att behandla så ordinerade hon penicillin, 0.17 ml (!) morgon och kväll.
Inse hur lite det är?
Får hoppas det hjälper nu då...
Dum som jag var så frågade jag förståss hur utgången kan bli och fick svaret att det är inte alls säkert att han klarar sig.
Vattenfallet öppnade sig i bilen på väg hem...
Just ja, i morse hade han öppnat ögonen också.
Vaknade i morse och upplevde att Hanen andades väldans så fort/hårt/djupt, svårt att förklara men nåt konstigt var det.
La till det faktum att han gått upp ytterst lite i vikt under natten, nåt som han inte brukar göra + det att han verkade onöjd över lag liksom... Väldigt diffust blev det men fick en tid hos Djursjukhuset 11.20 iaf.
Lite så här i efterhand så kan jag nog känna att jag trodde nog att jag bara var "fjantig", att det nog var som det skulle men för min sinnesfrid så ville jag kolla upp.
Men så blev det inte =(
Veterinären konstaterade att han absolut andades ovanligt fort/hårt/djupt och lyssnade men hörde inget konstigt, varken lungorna eller hjärtat. Kan ju dock tillägga att hon även sa att det är jättesvårt att höra nåt även om det skulle vara nåt "fel" eftersom deras små hjärtan tickar så fort iallafall.
Det kunde vara lunginflammation, då beror det på varför han fått det och hur det sitter MEN det kunde även vara hjärtat och då finns det ju inget man kan göra...
Eftersom lunginflammation är det enda som går att behandla så ordinerade hon penicillin, 0.17 ml (!) morgon och kväll.
Inse hur lite det är?
Får hoppas det hjälper nu då...
Dum som jag var så frågade jag förståss hur utgången kan bli och fick svaret att det är inte alls säkert att han klarar sig.
Vattenfallet öppnade sig i bilen på väg hem...
Just ja, i morse hade han öppnat ögonen också.
Så kan man ju också sova ;p
Ögon!
Lill-Fröken har öppnat sina ögon!
Igår kväll när jag kom hem från jobbet så hade hon öppnat höger öga lite.
I morse klockan 07.00 fortfarande bara lite på höger.
Nu, ca 2½ timma senare har hon öppnat vänster lite oxå!
Rackarns vad fort det går =)
Snart är dom riktiga små kanelbullar Jenny ;p
Igår kväll när jag kom hem från jobbet så hade hon öppnat höger öga lite.
I morse klockan 07.00 fortfarande bara lite på höger.
Nu, ca 2½ timma senare har hon öppnat vänster lite oxå!
Rackarns vad fort det går =)
Snart är dom riktiga små kanelbullar Jenny ;p
2 veckor!
Tiden har gått riktigt fort och nu är dom små liven redan 2 veckor.
*suck* "Bara" 6 veckor kvar tills dom ska säljas...
Fraise med båda
Tiken
Hanen
Dom har ju onekligen vuxit båda två!
LIll-Fröken ligger på över 200 gram nu och ökar stadigt medans Hanen ligger på över 300, så hon har lite att ta igen men hon är en riktig fighter så det ska nog gå bra.
Ni ska se henne när Hanen försöker ta hennes plats när dom diar ;p
*suck* "Bara" 6 veckor kvar tills dom ska säljas...
Fraise med båda
Tiken
Hanen
Dom har ju onekligen vuxit båda två!
LIll-Fröken ligger på över 200 gram nu och ökar stadigt medans Hanen ligger på över 300, så hon har lite att ta igen men hon är en riktig fighter så det ska nog gå bra.
Ni ska se henne när Hanen försöker ta hennes plats när dom diar ;p
